Ulf Aipel

New Orleans, amerikanskt uttal: /nuːɔrˈliːnz/ (franska: La Nouvelle-Orléans, uttalas /lanuvɛlɔʀleɑ̃/ ; “nya Orléans”) är den största staden i delstaten Louisiana i USA. Staden är belägen vid Mississippifloden, tio mil uppströms från dess mynning i Mexikanska golfen. Staden sammanfaller med det administrativa området Orleans Parish.

Vid folkräkningen år 2000 var stadens befolkning 484 674 invånare och inklusive förorter 1 337 726; med anledning av orkanen Katrina år 2005 är befolkningen beräknad till 223 388 (2006).

New Orleans har sitt centrum vid den norra stranden av Mississippifloden och breder åt norr ut sig fram till Lake Pontchartrain. Staden ligger delvis under såväl havsytans som Mississippiflodens nivå och skyddas därför från översvämning av stora vallar (levéer) åt alla håll samt kraftiga pumpar.

Lake Pontchartrain är en sjö med bräckt vatten (ett estuarium) som via Lake Borgne står i direkt kontakt med havet i öster. Sötvatten rinner in i sjön via flera vattendrag och från vatten som avleds från Mississippifloden. Kanalen Industrial canal går genom östra New Orleans och leder båttrafik mellan Mississippifloden via slussar och sjön. Kanalen står i förbindelse med kanalsystemet Intracoastal Waterway.

New Orleans har södra USA:s största hamn, Port of South Louisiana, och denna utgör basen för stadens ekonomi. Handel sker med Mexiko och den karibiska övärlden.

Staden är känd som jazzens och Louis Armstrongs födelseort och som nöjesstad. Det anses att stängningen av nöjes- (och bordell)distrikt Storyville 1917 bidrog till jazzens spridning norrut. Mardi Gras, som årligen genomförs här, är landets största karneval. Staden är känd för sitt rika musik- och restaurangliv liksom för sina väl bevarade byggnader byggda i en för USA avvikande arkitektur. I den berömda historiska stadsdelen French Quarter finns ett stort antal etablissemang med förstklassig musik och mat. Det finns förstklassiga restauranger även i andra delar av staden, som till exempel “Commander’s Palace” som blev utsedd till årets restaurang i USA år 2003. Restaurangen ligger i Garden District.

New Orleans har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och milda vintrar.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Washington, Washington, D.C. eller i vardaglig engelska bara D.C. är huvudstad i USA. Washington är en stad med breda avenyer, parker och många vita byggnader och monument centrerade runt The National Mall. Staden sammanfaller geografiskt med District of Columbia (D.C.), och tillhör alltså ingen delstat.

Staden har omkring 600 000 invånare och täcker en yta av 180 kvadratkilometer längs Potomacflodens vänstra strand. I storstadsområdet, Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, som egentligen omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, bor över 5,3 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som utöver Greater Washington DC och Baltimore även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har då cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till det fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago).

Läget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till att Förenta staterna grundades hade samlats i Philadelphia, som låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare. I gengäld fick dessa gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor.

Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän, de så kallade Founding Fathers (‘Unionens fäder’) frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president, George Washington, valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden, på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att referera till den så. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l’Enfant, planerade staden arkitektoniskt 1790, men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag.

Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 1 december 1800. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är namnet på det federala distrikt där Washington ligger; stadens och distriktets gränser sammanfaller, och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen.

Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden i delstaten Virginia återlämnades till denna stat 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria.

Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för 1812 års krig, då de brittiska trupperna invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast delvis var färdigbyggt.

Staden växte under 1800-talets första år men det gick till en början trögt med stadsutvecklingen. Det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många att bosätta sig där. Det var först i och med amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna och staden låg nära frontlinjen eftersom man låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen (fast det egentligen räknades till sydstaterna) och Virginia som var med de konfedererade. Detta fick en stor betydelse då många fattiga flyktingar och soldater kom att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden.

Det var först omkring 1900 som Pierre l’Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument (memorials) över bland annat Lincoln kom till, avloppsnätet byggdes ut och avenyer och gator trädplanterades. Den monumentala staden hade fått form, statsförvaltningen växte. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då i närheten byggt ut Arlingtonkyrkogården (Arlington National Cemetery) där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila.

Omkring 1960 och de närmaste decennierna framåt började Washington i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid att förslummas. Folk som kunde flyttade ut till förorterna runtom staden, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick välja i presidentvalen och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och kunde inte själva göra så mycket åt sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten då bland annat Washingtons tunnelbana invigdes. Trots detta fortsatte de dåliga tiderna länge för staden. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slavarna kom till, befintliga museer byggdes ut med mera. Även om staden fortfarande har sociala problem har 2010 nästan alla slumkvarter försvunnit. Kriminaliteten har sjunkigt drastiskt och är numer bland de lägsta i USA bland större städer och även räknat relativt. Staden och dess omgivningar har stor inflyttning och räknas numer som en av de viktigaste naven för tillväxt i USA.

Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen, som dessutom hade startat från Washington Dulles International Airport. Alla de 64 personerna ombord omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Boston är huvudstad i delstaten Massachusetts i USA. Det är även den mest befolkade i delstaten, och den största i New England. År 2005 hade staden 596 638 invånare, storstadsområdet hade 4 313 000, vilket gör området till USA:s elfte största storstadsområde. Invånarna i Boston kallas Bostonians.

Boston grundades av puritanska kolonisatörer 1630 på en halvö i Massachusetts Bay, och är därigenom en av de äldsta städerna i USA. Staden har vuxit utanför Shawmuthalvön, och blivit en av de kulturellt mest betydelsefulla städerna i USA, och räknas som en världsstad.

Många av de stora händelserna under den Amerikanska revolutionen ägde rum i Boston, som var en stor hamnstad och centrum för tillverkningsindustri. I dag är staden ett centrum för högre utbildning och sjukvård. Dess ekonomi baseras på forskning, finans, och teknik—huvudsakligen bioteknik.

Boston grundades 17 september 1630 av puritanska kolonisatörer från England. Puritanerna i Massachusetts Bay-kolonin blandas ibland ihop med de pilgrimer som grundade Plymouth-kolonin tio år tidigare 21 november 1620 i vad som nu är Bristol County, Plymouth County, och Barnstable County, Massachusetts. Dessa två grupper skilde sig dock åt historiskt och utifrån religiösa sedvänjor. Dessa separata kolonier enades inte förrän 1691 genom grundandet av Province of Massachusetts Bay.

Boston grundades på en halvö kallad Shawmut av de indianer som ursprungligen bodde där. Ett smalt näs förband halvön med fastlandet, och den var omringad av Massachusetts Bay och Back Bay, en bred flodmynning till Charles River. Flera arkeologiska utgrävningar har visat att halvön var bebodd så tidigt som 5 000 f. Kr.

Bostons första europeiska bosättare kallade ursprungligen området Trimountaine; men döpte senare om staden efter Boston, Lincolnshire, England, varifrån flera betydande kolonisatörer hade emigrerat. Majoriteten av Bostons första invånare var puritaner. Massachusetts Bay Colony’s första guvernör John Winthrop, gav en känd predikan kallad “A Model of Christian Charity,” vilket fångade idén om att Boston hade en särskild överenskommelse med Gud. (Winthrop ledde undertecknandet av Cambridge Agreement, vilket anses vara ett nyckeldokument i stadens grundande). Puritansk etik formade ett stabilt och välstrukturerat samhälle, och lyckade exempelvis grunda Boston Latin School (1635), vilket var Amerikas första allmänna skola, samt Amerikas första college, Harvard College (1636).

Fram till 1760-talet var Boston Amerikas största, mest välmående stad. Under 1770-talet försökte Storbritannien utöka kontrollen av sina kolonier, främst med skatt på varor som exporterades till Amerika. Som en motreaktion från amerikanerna kom då Tebjudningen i Boston och så småningom även Amerikanska revolutionen

Bostonmassakern, Tebjudningen i Boston och flera tidiga slag ägde rum i, eller i närheten av staden, Slaget vid Lexington och Concord, Slaget vid Bunker Hill och Belägringen av Boston. Under denna tid gjorde Paul Revere sin berömda midnattsritt.

Efter revolutionen blev Boston snabbt en av världens rikaste internationella hamnstäder, då den var den amerikanska hamn som låg närmast Europa — exporten omfattade rom, fisk, salt och tobak. Under denna period kom ättlingar till gamla bostonfamiljer att betraktas som landets sociala och kulturella elit, och utnämndes senare till Boston Brahmins. 1822 fick Boston stadsrättigheter. I mitten av 1800-talet blev stadens tillverkningsindustri ekonomiskt viktigare än den internationella handeln. Fram till det tidiga 1900-talet förblev Boston ett av landets största centrum för tillverkningsindustri, och kända för sin klädproduktion, lädervaror och maskineri-industrier

Ett nät av mindre floder, som omgärdade regionen, gjorde det lätt att frakta gods mellan fabriker och industrier vilket ledde till att de snabbt blev fler. Senare främjade ett tätt järnvägsnät områdets industri och handel. Under mitten och fram till slutet av 1800-talet blomstrade Bostons kulturliv — staden blev berömd för sin förfinade litterära kultur och generösa konstnärsstöd. Den blev även ett centrum för abolitioniströrelsen.

Under 1820-talet började Bostons etniska sammansättning förändras dramatiskt genom den första europeiska immigrationsvågen. Irländare och italienare flyttade till staden och tog med sig katolicismen. Nuförtiden är katoliker stadens största religiösa grupp och sedan början av 1900-talet har personer med irländskt ursprung spelat en betydelsefull roll inom Bostons politiska liv, såsom Kennedyklanen, Tip O’Neill och John F. Fitzgerald.

Mellan 1630 och 1890 tredubblades stadens areal genom landutfyllnad, särskilt genom igenfyllnad av kärr, vadområden och mellanrum mellan varven vid strandlinjen.  En process som Walter Muir Whitehill kallade hugga ned kullarna för att fylla bukterna (cutting down the hills to fill the coves.) Den största landutfyllnaden ägde rum under 1800-talet. 1807 användes toppen av Beacon Hill för att fylla igen en 20 hektar stor kvarndamm som senare skulle komma att bli Haymarket Square. Det nutida statshuset ligger på toppen av den sänkta Beacon Hill. Utfyllnadsprojekt under mitten av århundradet skapade betydelsefulla delar av South End, West End, Financial District samt Chinatown. Efter den Stora Bostonbranden 1872 användes spillror från byggnader att fylla ut strandkanten i de centrala delarna. Under denna period fylldes nästan 2,4 km² av Charles Rivers bräckta kärrområden väster om Boston Common med jord som fraktades dit med tåg från Needham Heights. Man införlivade även de närliggande städerna Roxbury (1868), Dorchester (1870), Brighton, West Roxbury och Charlestown i Boston. De tre sista städerna inkorporerades 1874.

Centrala Boston, augusti 2006.

Under början och mitten av 1900-talet skedde en tillbakagång då fabrikerna blev gamla och omoderna, och handeln flyttade ut från området för att finna billigare arbetskraft någon annanstans. Boston svarade med att inleda olika projekt för att rusta upp staden, däribland rivingen av området West End och uppförandet av Government Center. Under 1970-talet ökade stades ekonomiska tillväxt kraftigt, efter trettio år av ekonomisk tillbakagång. Sjukhus som Massachusetts General Hospital, Beth Israel Deaconess Medical Center och Brigham and Women’s Hospital var nationsledande inom medicinska uppfinningar och patientvård. Skolor som Harvard University, MIT, Boston College och Boston University drog till sig studenter till Bostonområdet. Under 1970-talet fick staden även uppleva konflikter, som inleddes 1974, kring bussning av svarta elever för att motverka segregering, vilket ledde till oroligheter och våld kring allmänna skolor i mitten av 1970-talet. Oroligheterna bidrog till att belysa de rasmässiga spänningarna i staden.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Seattle, även kallad “the Emerald City”, är den största staden i delstaten Washington i USA och styrelsesäte för King County.

Staden har fått sitt namn efter indianhövdingen Seattle (Noah Sealth). Enligt senaste befolkningsuppskattningen (2006) bodde 578 700 personer i själva staden och i storstadsområdet Seattle-Tacoma-Bellevue uppgår befolkningen till 3 263 497 människor (2006).

Familjen Denny Party, några av de mest framstående vita nybyggarna i området, anlände vid Alki Point den 13 november 1851. De flyttade sin bosättning till Elliott Bay i april 1852. Den första kartan av staden Seattle ritades den 23 maj 1853. Staden blev grundlagd år 1869, efter att ha existerat som ogrundad stad från år 1865 till 1867.

Seattle fick sitt namn efter indianhövdingen Noah Sealth (Siʔaɫ), mera känd som Seattle, som var hövding över stammarna Duwamish och Suquamish. David Swinson “Doc” Maynard, en av stadens grundare, var den som lade fram förslaget om att staden skulle döpas efter indianhövdingen Seattle. Innan hade staden bland annat varit känd som Duwamps, eller Duwumps. En variant av det namnet finns bevarat i namnet på en flod i Seattle, Duwamishfloden.

Större händelser

Stora händelser i Seattles historia inkluderar bland annat den stora branden år 1889, vilken ödelade stora delar av Seattles centrum; inga människor dödades. Vidare finns Alaska-Yukon-Pacific-världsutställningen år 1909, Generalstrejken i Seattle år 1919, vilken var den första generalstrejken i USA, världsutställningen år 1962, Goodwill-spelen år 1990 och WTO:s möte 1999, vilket fick avslutas på grund av omfattande demonstrationer och sammandrabbningar.

I februari 2001 förklarades undantagstillstånd efter att jordbävningen Nisqually, som mätte 6,8 på richterskalan, skakade regionen. Skadorna efter jordbävningen var måttliga, men blev ändå som en sorts väckarklocka på det konstanta hotet från jordbävningar som sydvästra British Columbia och västra delarna av Washington är under.

Ekonomisk historia

Seattle har en historia av både uppsvingar och nedåtgångar i sin ekonomi. Staden förföll nästan helt i de värsta perioderna, men kom igen och använde de dåliga perioderna för att framgångsrikt bygga upp infrastrukturen på nytt.

Den första av högkonjunkturerna var förmodligen skogshuggningssindustrins genombrott de första åren i stadens historia, den följdes av skapandet av ett parksystem konstruerat av Fredrik Law Olmsted. Även guldrushen i Klondike lyckades skapa en liten uppsving under de sista åren på 1800-talet.

Näst på tur stod skeppsbyggnadsboomen i början av 1900-talet, vilken efterföljdes av den oanvända utvidgningsplanen av Virgil Bogue. Efter andra världskriget dominerades den lokala ekonomin av företaget Boeings expansion, driven av tillväxten av den kommersiella flygindustrin. När denna särskilda konjunkturcykel hastigt hamnade i en lågkonjunktur i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet valde många människor att flytta från Seattle för att söka arbeten på andra platser. I samband med det satte två lokala fastighetsförmedlingar upp annonser runt om i staden där det stod Will the last person leaving Seattle – Turn out the lights (Kan den sista personen som lämnar Seattle vara snäll att släcka ljuset.)

Seattle förblev högkvarteret för Boeing fram till år 2001, när företaget presenterade en önskan om att separera sitt högkvarter från fabrik. Efter ett budgivningskrig från olika städer, med låga skattekostnader som slagträ, flyttade Boeing sitt huvudkvarter till Chicago, Illinois. Trots detta är Seattle huvudstaden för Boeings flygplansdivision, flera av Boeings fabriker och de Boeinganställdas fackförbund.

Nu senast kretsade Seattles ekonomi runt Microsoft och flera andra mjukvaru-, Internet- och telekommunikationsföretag, som Amazon.com, RealNetworks, AT&T Wireless och T-Mobile. Även Seattlebaserade cafékedjan Starbucks investerade i flera Internet- och mjukvaruintressen. Trots att ett flertal av dessa företag förblev relativt ekonomiskt starka, avslutades lågkonjunkturen omkring år 2001.

Seattles officiella smeknamn är the Emerald City. Andra populära smeknamn på staden är bland andra Rainy City, Gateway to Alaska, Queen City, The City of Goodwill och Jet City. Staden är känd bland annat för att musikstilen grunge föddes där under 1980-talet, för sin höga konsumtion av kaffe, och för WTO-mötet i månadsskiftet november-december 1999, som fick avslutas på grund av sammandrabbningar mellan demonstranter.

Invånarna i Seattle kallas för Seattleites (Seattleiter).

Seattle har ett Maritimt klimat med varma, något torra somrar och milda, regniga vintrar. Ibland klassificeras klimatet till medelhavsklimat pga att somrarna är torra. Seattle är känd som den “regniga staden” trots att staden får färre regn än andra städer i östra USA och att somrarna är ju torra. Detta beror på att Seattle enbart har 58 soliga dagar och 226 molniga dagar om året. 6 av 7 dagar i veckan mellan oktober till maj är molniga eller delvis molniga.

Dygnsmedeltemperaturen i juli är 19 °C och i januari 5 °C. Årsnederbörden är 940 mm där det mesta sker på vintern. Regnigaste månaden är november med 150 mm regn och den torraste är juli med bara 20 mm regn.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

San Diego är en stad i södra Kalifornien i sydvästra USA. San Diego har omkring 1.2 miljoner invånare och i storstadsområdet 2.9 miljoner (med Tijuana knappt 5 miljoner) invånare. Staden, som har en yta på 963,6 km², är belägen i delstatens sydvästligaste hörn omedelbart norr om gränsen till Mexiko. Staden är USA:s åttonde största stad.

Den 12 november 1602 landsteg Sebastian de Viscaíno på platsen (nära indianstaden “Nipaguay”) och döpte den till San Diego efter helgonet Didakus. Staden grundades av spanjorerna 1769. Den tillhörde ursprungligen den spanska kolonin i Amerika och därefter Mexiko. Under spanskt styre var området och staden centrum för missionärverksamhet. Efter kriget mellan Mexiko och USA 1846-1848 blev San Diego en del av USA. Under hela det kalla kriget hade den amerikanska militären en dominerande roll i stadens ekonomi. Staden är fortfarande hemmabas för en stor del av den amerikanska stillahavsflottan. Under 1990-talet har bioteknik blivit en av stadens viktigaste näringskällor tillsammans med telecomgiganten Qualcomm. Staden är också hem för två av världens mest berömda djurparker, San Diego Zoo och San Diego Wild Animal Park. Dessutom finns temaparken Sea World i norra San Diego. Även det ansedda Scripps Institute of Oceanography finns inom stadens gränser, dock i den nordliga stadsdelen La Jolla.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Phoenix är huvudstad i den amerikanska delstaten Arizona med en yta av 1 230,5 kvadratkilometer och en befolkning som uppgår till 1 551 009 invånare (2007).

Phoenix blev officiellt erkänt 1868 och samma år öppnades ett postkontor i samhället. Stadsrättigheter erhölls 5 februari 1881 och det första valet av borgmästare i den nya staden genomfördes 3 maj samma år.

Den 4 februari 1903 bildades Salt River Valley Water Users’ Association för att ordna användandet av vattenresurserna för bevattnings- och hushållsändamål. Än idag fungerar den som det huvudsakliga organet för att styra vattenresurserna. 18 maj 1911 togs den nya dammen – Theodore Roosevelt Dam, som då var den största murade dammen i världen – i bruk och den skapade en ny sjö, Roosevelt Lake. Det fick till följd att man kunde utöka konstbevattningen för jordbruket och det förbättrade tillgången till vatten för den allt mera ökande befolkningen.

14 februari 1912 fick Arizona status som delstat och Phoenix blev delstatens huvudstad.

1940 blev ännu ett år av förändring i och med andra världskriget. Staden förvandlades från att vara ett jordbrukscentrum till att bli ett centrum för produktion och distribution av materiel till den växande krigsmakten. Inte mindre än tre flygbaser lokaliserades där och än i dag är en av dem, Luke Air Force Base, i verksamhet.

Staden är belägen i den centrala delen av delstaten cirka 210 kilometer öster om gränsen mot Kalifornien, cirka 160 kilometer norr om gränsen mot Mexiko och cirka 270 kilometer väster om gränsen mot New Mexico. Av befolkningen har cirka 34 % latinamerikansk härkomst. Den sammanhängande bebyggelsen, omfattande flera städer (förutom Phoenix bland annat Mesa, Scottsdale och Tempe), har 3 393 000 invånare (2007). Hela storstadsområdet har 4 179 427 invånare (2007), vilket gör det till ett av de större storstadsområdena i västra USA och det fjortonde största i landet. Invånarantalet i området har vuxit kraftigt under senare årtionden.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Houston är den största staden i Texas, den fjärde största i USA och den femte största i Nordamerika, efter Toronto, Kanada. Vid 2005 års folkräkningar hade staden mer än två miljoner invånare. Staden täcker en yta på över 1 600 km² . Houston är administrativ stad för Harris County och utgör en del av Houston-Sugar Land-Baytown-metropolen, det sjätte största i USA med mer än 5,5 miljoner invånare.

Houston grundades den 30 augusti 1836 av bröderna Augustus Chapman Allen och John Kirby Allen på ett område nära bankerna vid Buffalo Bayou. Staden räknades in 5 juni 1837 och namngavs efter general Sam Houston, kommendör vid Slaget vid San Jacinto. Houston grundades den 30 augusti 1836 av bröderna Augustus Chapman Allen och John Kirby Allen på ett område nära bankerna vid Buffalo Bayou. Staden räknades in 5 juni 1837 och namngavs efter general Sam Houston, kommendör vid Slaget vid San Jacinto.

Houston är känd för sin breda industribas inom energi, rymd och teknologiindustrier. Endast New York City har fler Fortune 500-huvudkontor än Houston. Port of Houston (Houstons hamn) räknas som USA:s största internationella vattenväg samt den näst största i antal ton gods. Houston är också hem för Rice University, ett av USA:s främsta universitet, samt University of Houston, Texas tredje största allmänna utbildningscentrum med mer än 36 000 studenter från över 130 länder.

Enligt United States Census Bureau har staden ett utrymme på 1 558,4 km², vilket ger 1 500,7 km² landyta och 57,7 km² vattenyta. Houston har fyra större sumpområden genom staden. Buffalo Bayou går längs centrum och Houston Ship Channel, och har tre biflöden: White Oak Bayou, vilken går längs Heights-områden och mot centrum; Brays Bayou går längs Texas Medical Center; och Sims Bayou som går längs den södra delen av staden och mot centrum. Båtkanalen fortsätter förbi Galveston och sedan ut i den mexikanska golfen.

Stadens centrum ligger på ungefär 15 meter över havsytan och den högsta punkten långt i nordväst är endast 38 meter över havet. En gång behövde staden bistånd för att lösa grundvattenfrågan, men landssänkning tvingade staden att skaffa grundvattenskällor som Lake Houston och Lake Conroe.

Houston har fyra större sumpområden genom staden. Buffalo Bayou går längs centrum och Houston Ship Channel, och har tre biflöden: White Oak Bayou, vilken går längs Heights-områden och mot centrum; Brays Bayou går längs Texas Medical Center; och Sims Bayou som går längs den södra delen av staden och mot centrum. Båtkanalen fortsätter förbi Galveston och sen ut i den mexikanska golfen.

Ulf Aipel

Källa: Wikipedia

Chicago är en stad i delstaten Illinois i mellanvästern i norra USA. Chicago, som är belägen vid Michigansjöns sydvästra ände, är USA:s tredje största stad. Det är en viktig knutpunkt i USA:s kommunikationssystem samt ett centrum för industri och jordbruk.

Folkmängden i Chicago uppskattades år 2008 till 2 853 114 och i storstadsområdet Chicago-Naperville-Joliet, även kallat Chicagoland, bor det uppskattningsvis 9 505 747, varav 7 929 775 i delstaten Illinois. Chicago är USA:s tredje största stad efter New York och Los Angeles.

Chicago har alltid varit en utpräglad invandrarstad. Det har funnits ett flertal etniska stadsdelar med en dominerande kultur: tysk, serbisk, bosnisk, italiensk, grekisk, kinesisk, koreansk, ukrainsk, mexikansk, polsk, svensk, finsk etc. Stadsdelarnas befolkning ändrar sig med de olika vågorna av invandrare, så är till exempel den gamla tjeckiska stadsdelen Pilsen numera bebodd främst av mexikaner. Den svenska stadsdelen Andersonville har i stort sett tappat sin svenska befolkning men har kvar flera svenska butiker och restauranger. Omkring en tredjedel av befolkningen är svart och en tredjedel har syd- eller centralamerikansk bakgrund. Stadens officiella texter är numera ofta tvåspråkiga, engelska och spanska.

I mitten av 1700-talet beboddes nuvarande Chicago av indianer, huvudsakligen Illini (Pottowatomi-gruppen). Första icke-indianska invånare blev Jean Baptiste Point du Sable, från Haiti som bosatte sig i trakten på 1770-talet. Området blev en del av USA efter Grenville-överenskommelsen med indianer 1795. År 1803 byggdes här Fort Dearborn. År 1812 under kriget mot England brändes fortet av indianer och dess invånare dödades i en massaker.

Det tidiga 1800-talet var en period av intensiv tillströmning av bosättare till de nya delstaterna väster om Appalacherna. Delstaten Illinois där Chicago ligger blev en del av Unionen 1818.

Staden Chicago grundades 12 augusti 1833 med ett invånarantal på omkring 350 personer. Med stadens tillväxt de närmaste åren gav delstaten Illinois staden stadsrättigheter 4 mars 1837. Stora delar av staden förstördes i den stora chicagobranden 8-10 oktober 1871. Staden återuppbyggdes ganska omgående efter branden och av somliga historiker ansett som startpunkten för Chicagos snabba tillväxt.

Staden Chicagos återuppbyggnad från grunden efter den stora branden blev en magnet för unga arkitekter som så småningom utvecklade en form inom modern arkitektur – ”Chicago School”. De första skyskraporna byggdes i Chicago i slutet av 1800-talet, t.ex. Reliance Building. Ledande arkitekter som Daniel Burnham, Frank Lloyd Wright och senare Ludwig Mies van der Rohe har ritat olika byggnader i Chicago. År 1973 färdigställdes den då högsta byggnaden i världen – Willis Tower – som fortfarande dominerar stadsbilden och ännu är USA:s högsta byggnad.

Chicago växte lavinartat som en knutpunkt för kommunikationer i Mellanvästern och gigantiskt centrum för kött- och spannmålsindustri vars råvaror levererades från prärierna väster och söder om staden. Industrierna drog till sig invandrare från olika delar av Europa, senare även från Sydstaterna, Asien och Latinamerika. I viss mån fortsätter invandringen även idag.

Den 1 maj 1886 bröt en generalstrejk ut i Chicago med krav för åtta timmars arbetsdag. Senare kom dagen att firas som arbetarrörelsens helgdag Första maj i stora delar av världen.

År 1893 hölls, i samband med Världsutställningen, Religionernas världsparlament i Chicago.

Chicago var den största “svenskstaden” i Amerika. År 1900 bodde fler svenskar i Chicago än i Göteborg och staden räknade 40 svenska kyrkor. Svenska inslag finns idag kvar i stadsdelen Andersonville, i norra Chicago, kring North Clark St och West Foster Ave. Här finns bland annat livsmedelsbutiker, bageri, restaurang och North Park University med rötter i svenska missionsförbundet (Evangelical Covenant Church).

Ulf Aipel

Los Angeles (ofta förkortat L.A., även kallad City of Angels) är den största staden i delstaten Kalifornien och den näst största i USA. Los Angeles ligger i södra Kalifornien i sydvästra delen av USA och är huvudort i Los Angeles County. Los Angeles grundades av spanjorer den 4 september 1781 som El Pueblo de Nuestra Señora la Reina de los Ángeles del Río de Porciúncula – “Vår Frus änglarnas drottnings stad vid Porciuncula”. Platsen låg på mexikanskt område fram till 1846, då den kom att tillhöra USA.

Befolkningen i Los Angeles var 1 juli 2008 beräknad till 3 833 995. I juli 2007 hade storstadsområdet Los Angeles-Long Beach-Santa Ana uppskattningsvis 12 875 587 invånare, och enligt en vidare definition “Los Angeles-Long Beach-Riverside combined statistical Area” hade storstadsområdet 17 755 322 invånare. Invånarna i staden kallas för “Angelenos”.

Världsstaden Los Angeles är ett betydande centrum för kultur, vetenskap, teknik, internationell handel samt högre utbildning. Viktiga centrum för högre utbildning är University of Southern California (grundat 1880), Woodbury University (1884), Loyola Marymount University (1911), University of California-Los Angeles (UCLA, 1919), Pepperdine University (1937), California State University (1947) och California Institute of Technology. Staden och dess närmaste omgivningar är världsledande inom populärkultur som filmindustri, television och musikindustri.

Staden är känd för sitt behagliga klimat, stora motorvägar, kändistätheten, shopping och de vackra stränderna.

Ulf Aipel

San Francisco är en stad i norra Kalifornien i USA. Staden ligger på änden av en halvö mellan Stilla havet och San Franciscobukten. San Francisco är den näst mest tätbefolkade staden i USA. I Storstadsområdet bor ca 3,1 miljoner människor.

Namnet kommer från en spansk mission från 1776 som var uppkallad efter Franciskus av Assisi. I och med guldrushen 1848 började staden växa snabbt. Den stora jordbävningen 1906 och de mäktiga bränder som jordbävningen utlöste ödelade stora delar av staden, som dock snabbt återuppbyggdes.

San Francisco är berömt för den ofta väldigt kalla sommardimman, de branta kullarna, stilblandningen av viktoriansk och modern arkitektur samt det vackra läget, med stora stränder som möter haven runt om Francisco. Berömda attraktioner i staden är Golden Gate-bron, Alcatraz, kabelspårvagnarna, Transamerica-pyramiden, Coit Tower och Chinatown.

ULF AIPEL